Funderingar

När jag kom in på tågstationen i måndags när jag var påväg till jobbet var det som vanligt huur mycket folk som helst där. Alla går sin egen väg och bryr sig inte om någon annan. Trots att det är så mycket folk som alla ska åt olika håll så händer det nästan aldrig att folk krockar, alla går bara helt obekymrat dit dom ska, alla utom jag.
Det är som att det finns osynliga vägar som man ska gå och som alla utom jag kan se. Jag måste hela tiden stanna, svänga eller hoppa undan för att inte bli bokstavligt talat nermanglad av någon som absolut inte bryr sig om att jag kommer där och går. Vad beror det på? Är det bara det att jag inte har lärt mig hur man gör i storstan för att jag har bott Burträsk i hela mitt liv eller hör jag bara till den lilla grupp människor som måste ha problem att ta sig fram i folkmassor bara för att jag inte har några andra problem att klaga över?

En annan sak som jag har funderat över är varför man inte klarar av lite snö om man bor längre söder ut än Umeå? Alla vet att det kommer någon gång varje vinter, även här, och ändå så kallas det snökaos när det kommer två centimeter på en dag. Tågen blir försenade och intsälldaoch allting verkar fungera sämre i hela stan. I lördags snöade det mycket dvs ca två centimeter och vad möts man då av när man kommer ut på gatan? Jo tre plogbilar som kör efter varann för att få bort snön :O Mycket mycket överdrivet om ni frågar mig.

Det är väl ungefär det som har snurrat i mitt huvud i veckan. Mycket värda fundringar.

Förövrigt så har jag nu hittat inställningen där man ändrar så att alla kan kommentera :) Då förväntar jag mig också lite fler kommentarer!

Hade!