Sofia

Alltså Sofia, Sofia, Sofia, min älskade vän, plastis och för tillfället även sängkamrat, det finns ingen, absolut ingen som lyckas med saker som hon.
Bara för att ni ska få ta del av i alla fall en liten del av sånt som hon varit med om sedan hon lämnade Sverige så tänkte jag göra en liten sammanfattning här idag :)

När hon först kom till Norge var hon som alla andra väldigt sugen på att skaffa sig ett jobb och börja jobba så fort som bara möjligt så hon Frida och Anna kopierade upp sina CV:n och gav sig ut för att sprida dessa över stan.
Hon hann inte mer än in i en butik och lämna ett cv innan hon var i händelsernas centrum, hon missade totalt vilken av det elektriska dörrarna som var in och utgång och tog naturligtvis fel och när hon krockar in i dörren och inser att hon valt fel har hon självklart för hög fart för att kunna stanna med endast en lite duns som resultat utan går rakt igenom dörren så att den lossnar från sin plats på gångjärnen. Lycka till med det jobbet gumman!

Efter en hård första vecka med mer och mindre otroliga händelser kom hennes första helg i Norge och hon och Frida for till Antonia och Morten på inflyttningsfest, de skulle bara kolla vart dom bodde och se på lägenheten, kvällen slutade dock inte riktigt som planerat. Sofia kommer hem med endast EN sko :O Hur man lyckas med det utan att märka det är för mig helt ofattbart. Inte nog med det utan hon glömde även bort att vi har en otroligt hög tröskel in till toan och i full fart kastar hon sig ut från toan, klarar inte av att stanna och det hela slutar med att hon skallar ytterdörren. Men det där med att skallas eller bli skallad har hon ju provat på förr så det var ju inget nytt.
(Förresten så hävdar hon själv att hon inte minns det där med dörrkrocken, så då har det egentligen inte hänt, för det vet vi alla, att det man inte minns, det har INTE hänt!)

Igårkväll envisades hon om att ge sig ut på egna äventyr på kvällskvisten, Joo men det är lugnt, jag ska bara tvärt in till stan sen kommer jag hem, vi ses snart! var det hon sa innan hon for.
Efter 2 timmar ringer hon och säger att hon har tagit fel buss och inte insett att den körde åt helt fel håll förrän efter en kvart då hon hoppar av mitt ute i mörkret och har ingen aning om var hon är.
Jajjemensan 2 km åt fel håll har hon åkt! Återigen MYCKET bra jobbat!
Efter många om och men kom hon hem helskinad iaf :)

Också kommer vi då till denna dag då vi skulle åka till IKEA för att köpa lite smått och gott som vi saknar i lägenheten och även äta den beryktade 5 kroners korven :)
Vi började självklart med att äta, det var viktigast, Sofia erbjöd sig att gå och ta ett bord medan vi gick och köpte korv.
När vi kom till bordet frågar hon, vem är det som har min kamera?
Ingen har den.
Efter en stunds letande är det någon som tittar upp och se kameran ståendes helt ensam på ett bord en bit bort.
Sofias kommentar, oj just ja.. jag tänkte att vi skulle sitta vid det där bordet först.
SMART!

Efter maten gick vi våran lilla runda i varuhuset utan problem, kom till kassan och skulle betala, alla kom oskadda genom genom kassan, även Sofia. Men innan vi hunnit ut igen ropar mannen i kassan, ursäkta, men du glömde ditt bankkort här förrut. Hur man lyckas med det är även det något som vi andra för vårat liv inte kan förstå!

Jag är fullständigt övertygad om att jag vet var "hej, jag är med om precis allt som ingen annan är med om" genen kommer ifrån, nämligen hennes kära mor som även hon lyckas med det mest underliga.
Puss och kram till dom båda!