Än en gång önskar jag att jag skulle kunna klona mig. Tiden i den här staden har alltid en tendens att gå alldeles för fort. Jag har inte alls hunnit göra allt jag vill och träffat alla underbara så mycket som jag vill. Men som bekant så går ju tiden fort när man har roligt.
Livet är för bra för att vara sant!
Imorgon väntar nästa huvudstad, då ska jag mysa med syster yster heela dagen och sen med Sara :)
Nu väntar andra träningen på 5 månader. Antis och Räkan tycker att det är dags att jag tar tag i träningen och har därför tvingat med mig på spinning på Elixia. Om jag överlever återstår att se. Nervös? Ooja!
Pusshej!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
lillnico längtar nå så alldeles vanvettigt efter dig och är ganska glad över att tiden går fort. för snart ses vi och då ska jag inte släppa dig ur min åsyn på hela sommaren. nästan iaf. du är så saknad älskade marlene!
Skicka en kommentar