Synd att vi lyckades pricka in säsongens sämsta dagar, då nästan alla liftar var stängda på grund av den sjukaste stormen på länge. Tur att vi trivs tillsammans så vi har haft det himla bra i alla fall.
Åre bageri dukade upp till buffé, och där blev vi sittandes i flera timmar, samtalen om livet tar liksom aldrig slut. På kvällen vankades det fest med charader, en sväng på Dalboms där vi fick träffa en Polack som trodde att han kommit till världens ände och att livet var över, en snabbis förbi Supper varifrån vi senare fick skjuts i limousin vidare till Tott. ("varför åker vi plötsligt limousin?") Hela kvällen blev vi presenterade för diverse människor från Åreeliten. Mycket trevligt! Dock ska vi inte glömma att Åre är en fjällby och därför höll kvällen på att sluta i tragedi. När vi traskade ner för berget påväg från Tott in till byn fäller Antis upp paraplyet som snabbt tog vind och i princip fick oss att flyga nerför backen. Tuuur hade vi för mitt i vägen stod en stadig kines och fångade upp oss. Slutet gott allting gott.
I morse förvånades Ida och jag över hur obefintlig en busstation kan vara. Byte i Järpen. Jag vill lova att vi var nära att missa detta byte när vi sitter på bussen och spekulerar i hur bussen ska hinna till vår station på 2 min utan att förstå att vi redan står på rätt station. Fem byten innan jag rullar in i Linköping igen. Det är inte en dans på rosor att resa i Sveriges inland. Tur att Ida är med och vi har himla trevligt. Just nu är hon inne på pressbyrån och inhandlar sin andra "förgodispåse", det riktiga resgodiset får nämligen inte påbörjas förrän efter byte nr 3.
Pusshej!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar